ett handelsnamn på en petroleumprodukt som främst består av propan(C3H8) eller butan (C4H10). Propan har en kokpunkt på - 42° C, kan därför användas i mycket sträng kyla. Propan levereras i stål-, komposit- och aluminiumflaskor. Läs mer om hur gasol utvinns.
Butan har en kokpunkt på 0°C och kan därför endast användas över denna temperatur. Butan levereras i engångsbehållare. På senare år har vissa flaskor en blandning av propan och butan (30-70) för att man skall kunna använda dom ner till ca. -10° C.
Gasol är miljövänligt, gift- och luktfri vid utvinningen, därför har ett luktämne tillsats (etylmerkaptan) som indikerar läckage vid mycket låga koncentrationer. Gasol är en gas men vid komprimering övergår den till vätska. Det är av den anledningen en gasolflaska alltid skall stå upp vid transport, förvaring och användning. Skulle gasolvätska komma ut i slangar/rörsystem så expanderar vätskan 250 gånger i volym med en tryckhöjning som följd. Resultatet av detta är att förbrukarna går sönder och eventuellt brand.
ett mycket högt energiinnehåll, 1kg propan är lika med 12,8 kWh. Vid rätt förbränning är temperaturen ca.1900°C. För att se till att du har rätt förbränning ska den inre kärnan i lågan vara blågrön till färgen. Det får inte förekomma några gula inslag i lågan. Om så är fallet skall den lämnas till service.
Gasol har en dålig egenskap, den är tyngre än luft. Det kan innebära att vid ett läckage och dålig ventilation kan gasen ansamlas på låga punkter. En gasolflaska fylls med vätska vid 15° C till endast 82% för att kunna expandera vid en temperaturhöjning. Trycket i flaskan ändras bara av den yttre temperaturen så länge det finns gasolvätska kvar. Detta innebär att det inte går att sätta på en manometer för att se hur mycket gasol det finns kvar.
En gasolflaska kan leverera en viss mängd gasol per timme. Tummregeln är 1kg/timme. Ex. om en spis förbrukar 2,5 kg/h skall 3 st. flaskor parallellkopplas. Tar man ut för mycket gasol så hinner inte gasolvätskan att koka av ny gas utan den kyls ner och det bildas frost/is på utsidan av flaskan och trycket sjunker. Tillslut är flaskan trycklös trots att det finns vätska kvar. Du tror att flaskan är tom, och kanske byter en halvfull flaska. Då blir det väldigt dyrt att använda gasol.
syre till förbränningen. När du förbränner 1 kg gasol går det åt 12 m3 luft, så sörj för god ventilation. Detta gäller inte bara gasol utan all förbränning av motsvarande energimängd t ex ved, fotogen, bensin m.m.
Restprodukter vid förbränning av gasol är endast vattenånga och koldioxid (CO2), detsamma som i din utandningsluft. Men om det är ofullständig förbränning bildas kolmonoxid (CO) som är giftig. Läs mer om kolmonoxid här.
Brännbarhetsområdet för gasol är 2-10 % gasol blandat med luft, kan jämföras med bensin som ligger mellan 2-8 % medan acetylen har ett brännbarhetsområde på hela 2-82 %. Det krävs väldigt stor mängd gasol för att komma upp till en explosiv blandning.
Ex. en husvagn som innehåller 25 m3 luft krävs det att en 2 kg flaska töms på väldigt kort tid för att komma upp till 4 % blandning. I Sverige har vi delat upp gasoltrycket i 3 steg (enligt tabell).
bar
mbar
50-2000
Det är väldigt viktigt att du ansluter rätt tryck till din gasolförbrukare. De flesta lågtrycksapparaterna i vårt land är tillverkade för 0,03 bar (30 mbar) men inte alla. Så ta det inte för givet, kontrollera typskylten och bruksanvisningen innan du ansluter reduceringsventilen.